Ett slag för rullskidor – Nu i tidningarna.

Vi vart för några veckor sedan kontaktade av TT för att berätta om varför man tränar rullskidor och hur man kommer igång. De ville också vara med på en av våra träningar för att få prata och ta bilder med våra medlemmar.

Denna gång körde vi i Masmo …så det var en tuff träning 🙂 och kul att Svein fick bli vår frontfigur denna kväll. Artikeln kommer dyka upp i lite olika hälsotidningar har TT sagt.

Rullskidorna populära i väntan på vintern

Du måste inte vänta på snön för att ställa dig på skidorna. Allt fler har upptäckt rullskidåkning och numera räknas det som en egen sport. Utmanande teknik men också väldigt mycket fart är tjusningen, säger de inbitna.

Sporten rullskidor lockar fler deltagare. De allra flesta håller även på med vintersport – men valet av aktivitet handlar också om att den är skonsam mot kroppen. Svein Nielsen i täten är en av utövarna. Foto: Christine Olsson/TT

Viktoria Hansén/TT

Hjulen susar mot den våta asfalten, men i övrigt är det tyst. Deltagarna är djupt koncentrerade på övningen – att skjuta ifrån utan stavar och sedan, så länge som möjligt, vila med hela kroppstyngden på ett ben. En uppgift som kräver såväl balans som styrka och teknik.

– Jo, nu är det lite balett, säger en av rullskidåkarna när han pustar ut vid gummistöveln som är placerad som start- och målmarkör.

Att svischa fram över asfalten så snabbt som möjligt är målet med träningen. Då krävs det att man har rätt teknik. Foto: Christine Olsson/TT

Perfekt backe

Att träna rullskidåkning utan stavar är krävande men nödvändigt, konstaterar Tommie Lindblom, som startade Stockholms rullskidklubb för tio år sedan med en kompis. Sedan dess har klubben vuxit från två medlemmar till omkring 150.

– Då var det lite töntigt att ge sig ut på skidor med hjul, men nu är det sällan någon som fnissar. Det har blivit en egen sport, säger Tommie.

I kväll har cirka 15 klubbmedlemmar samlats på en glest trafikerad väg i en lite bortglömd del av Huddinge. Valet av plats beror på den 750 meter långa backen som finns här.

– Den är perfekt att träna i, lång och inte för brant, säger Tommie och tillägger att det allra bästa med rullskidåkning är den härliga känslan av att flyta fram över asfalten.

Backintervaller är utmattande och en rejäl utmaning för styrkan och konditionen. Tekniken tränas i början av passet med balansövningar utan stavar. Foto: Christine Olsson/TT

Som Bambi

Själv lärde han sig att åka rullskidor på egen hand, och han säger skrattande att det kanske inte är något han egentligen vill rekommendera.

– Jag var som Bambi på hal is. Det är stor skillnad att gå med i en klubb, då lär man sig tekniken mycket snabbare. Till exempel en sådan grundläggande sak som att bromsa, det är inte det enklaste att själv komma på hur man ska göra.

Han ställer sig med skidorna brett isär, lägger tyngden så att de pressas utåt, plogar sakta framåt.

– Som du ser är det inte några stoppsladdar det är frågan om.

Att behärska rullskidorna är en utmaning, och nybörjaren rekommenderas såväl knä- som armbågsskydd samt självklart en hjälm.

– Hjälmen är ett måste oavsett nivå, men de övriga skydden brukar folk ta av sig när de känner sig lite säkrare. Jag kan tycka att det är klokt att behålla skydden på. Man kan få upp farten rätt rejält och ramlar man är underlaget väldigt hårt.

Svein Nielsen, 62 år, har fastnat för rullskidåkning. Träningsformen är både rolig och skonsam för kroppen, tycker han. Foto: Christine Olsson/TT

Skonsam träning

Har man väl fått kläm på den grundläggande tekniken är olycks- och skaderisken förhållandevis låg. Svein Nielsen, 62 år, har åkt rullskidor i sju år och har aldrig ramlat. Sporten är perfekt för honom. Han gillar konditionsidrott med inslag av teknik så att han kan förbättra sig hela tiden. Han tycker också väldigt mycket om gemenskapen och kunskapen som klubben ger.

– Det är en idrott som kroppen tål även i högre ålder. Jag började springa när jag var kring 30 år och hade siktet inställt på maraton, men fick problem med benhinnorna. På äldre dar tog jag upp löpningen igen, sprang långsamt men fick i stället problem med knäna. Då valde jag i rullskidor, det är mycket mer skonsamt för kroppen.

Han visar upp sin stav som har en inbyggd fjädring strax under handtaget.

– Man kan få ont i armbågarna av stakningen på asfalt, men med det här specialhandtaget slipper man det.

Från Bambi på hal is till graciösa balettdansare. Att träna rullskidåkning handlar mycket om att förfina balansen. Tränaren Elin McCallan ger en av deltagarna tips. Foto: Christine Olsson/TT

Ingen valla

Utrustningen är i övrigt inte särskilt dyr eller komplicerad. Ett par rullskidor är lite billigare i jämförelse med vanliga skidor. Stavarna är desamma, man byter bara ut spetsen. Till det behöver man pjäxor och en bra hjälm.

Egentligen är det lättare för en nybörjare att dra igång med rullskidor än med vinterskidor, tycker Tommie Lindblom. När det gäller vanliga skidor ska man ha koll på hur man vallar och man måste vänta på att väderförhållandena är rätt. Det senare kan vara nog så frustrerande för de som bor i södra delen av landet där mildvintrarna avlöser varandra.

Svein Nielsen och hans klubbkamrat stannar och andas en stund på backens krön och diskuterar hjulens grepp. Svein tycker att det är halt, hans kompis har däremot bra fäste. Det visar sig att de har olika hjul, Svein gummihjul och kamraten plast.

Skidor, pjäxor och hjälm behövs. Stavarna är desamma som används i vanlig skidåkning, men med en annan sorts spets. Foto: Christine Olsson/TT

Olika hjul

I kväll är Elin McCallan tränare, och med i gruppen är också hennes pappa, Peter Tern. Han skakar på huvudet när han stakar den sista biten uppför backen.

– Det fanns en tid när jag och min dotter var lika snabba, säger han och ler.

Elin tycker, som många i klubben, att tekniken är det roligaste med sporten.

– Eftersom det är tekniken som gör att man blir bättre betyder det också att ju äldre man blir, desto säkrare blir man, säger Elin som, förutom träningen i klubben, rullskidpendlar till och från jobbet några dagar i veckan.

Sporten har växt de senaste tio åren.

– Extra roligt är att vi har egna lopp nu, och att eliten och amatörerna kör på samma villkor, säger Tommie.

Bland annat finns Vasarullen, som är Vasaloppet fast på rullskidor. Banan består av ett varv på en och en halv mil som man åker sex gånger.

– Alla kör inte alla mil, man är med så länge man tycker det är kul, säger Tommie Lindblom.

RULLSKIDÅKNING – SÅ KOMMER DU IGÅNG

Tommie Lindblom, en av grundarna av Stockholms rullskidklubb, delar med sig av sina bästa nybörjartips:
+ Börja på en platt och säker asfalterad väg eller löparbana.
+ Staka enbart till en början, det är det lättaste sättet att ta sig fram.
+ Prova stakning med frånskjut och diagonal. Det är svårt, men ge det lite tid. Då kommer du att få fin balans och kroppskontroll.
+ Öva att plogbromsa i en kort liten backe så att du känner att du kan få ned farten. Öka höjd och fart successivt.
+ Utmana dig att öva riktningsförflyttning. Antingen genom att trycka dig genom kurvor eller genom att med korta steg trampa runt i kurvor.
+ Hitta eller starta en förening, man lär sig mycket genom att träna i grupp. Socialt är det också.
+ Tänk alltid på säkerheten och planera dina rundor utifrån din förmåga – njut av hur kul det är att rulla fram.

Dela oss gärna på:

Bli först med att kommentera

Skriv en kommentar